Varför Flasaportalens sista viloplats?

Flasaportalen var som bekant den webbplats som skapades i början av 2000-talet för att fästa världens blickar på vissa tilldragelser som förvisso aldrig ägt rum i sinnevärlden, utan som en grupp extremister och drömmare, aspirerande författare och konstnärer fabulerat fram under en längre tid och förlagt till ett fiktivt vattendrag vid namn Flasabäcken (ej att förväxla med den verkliga Flasabäcken, som stundtals fått agera fotografisk stand-in vid avporträtterandet av det fiktiva vattendraget).

Detta fabulerande hade skett sedan mitten av 1980-talet. Gruppen bestod då av 3-4 Kalixbor som kreativt sett famlade i mörkret med sina ofokuserade uttrycksbehov. I skrivande stund har samtliga vuxit upp, skaffat sig respektabla anställningar och bildat familj. Sedan lång tid tillbaka har det dock framkommit önskemål från stora delar av redaktionen (och allmänheten) om att webbplatsen ska läggas ned. Flasaportalen har länge existerat här på nätet som ett ständigt pockande dåligt samvete för dess arma skapare, en virtuell smärtpunkt som när som helst kan hoppa upp och bita oss där bak - i det sociala livet, vid jobbansökningar osv. Stundtals vaknar vi kallsvettiga mitt i natten, oförmögna att somna om, med vetskapen om Flasaportalens existens som en avgrundsvrålande, ångestframkallande sängkamrat. Så kan vi ju inte ha det.

Nu har huvudredaktören, undertecknad, äntligen hörsammat dessa önskemål. Från och med idag finns Flasaportalen inte mer. I dess plats träder i stället Flasaportalens sista viloplats, en lågmäld hyllningssida till ett havererat livsprojekt.

Redaktören, 14 oktober 2014