Sten Gälsilver och krokodilerna
En kryptozoologisk artikel från Sundsvallsredaktionen
Den berömde svenske författaren och naturfotografen Sten Gälsilvers koppling till Flasa är intressant, eller tragisk, om man får tro många naturfotointresserade. De bilder på krokodiler som han ända till sin död benhårt hävdade var tagna i Flasas vattensystem ledde inte till så stor debatt utan allmänt ansåg man nu att den berömde gamle mannen fullständigt tappat greppet över tillvaron. Tyvärr fick det en effekt på bedömningen av hans tidigare erkänt stora fotoarbete på t.ex. Serengetis savanner. Han tappade helt enkelt i trovärdighet även då det gällde tidigare insatser.
Efter att ha vistats vid Flasa i tre månader kunde Gälsilver visa upp en bild på en fullvuxen krokodil samt en till bild som visade några krokodilungar vilket enligt honom bevisade att det fanns ett levande bestånd som kunde reproducera sig i flasa. Krokodiler finns i olika varianter, men som alla vet hör dessa hemma i tropikernas träsk och floder. Att alls påstå att dessa skulle kunna leva i norra Europa där det är vinter mer än halva året med temperaturer under minus tjugo och ibland under trettio grader celsius är helt makalöst.
Svagheterna i bilderna var också att de alla var närbilder på reptilerna och inget större område av omgivningarna gick att känna igen så att man kunde se var de var tagna. Bilderna kunde helt enkelt ha varit tagna var som helst. Kunde den gamle mannen helt enkelt ha blandat ihop några rullar tagna i tropikerna med sina flasabilder. Skulle han senare ha snurrat till det i sin skalle och skapat någon
konstig efterkonstruktion som förklaring. Ungefär det var väl den vanligaste åsikten bland fotografer. Gälsilver försvann ur rampljuset. Visst sågs han då och då visa bilder och hålla något mindre fördrag om Afrikas djurliv men det var en ynklig personlighet man nu såg tassa omkring. Publik och press, i den mån de kom, visste var gränsen för nyfikenheten gick och avstod från att ställa några frågor om flasas krokodiler. Den färgstarke, respekterade och berömde fotografen bleknade bort.
Denna historia är nu snart tjugo år gammal. Allt kunde ha stannat där. Men nyligen kom historien upp igen då den Kalixfödde Gävlebiologen Anders E. Lucius snubblade över några intressanta fakta och började lägga ihop ett och ett. Dessa fakta som fick upp frågan igen var följande: Den kanske viktigaste källan till Flasa är Kälsjärvträsket. Ett oländigt vass och gräsbevuxet sumpigt område där knappt någon har vistats beroende på gungflyt som gör varje färd riskabel. En arbetsgrupp för alternativ energi i Norrbotten hade fått kännedom om att det fanns en massiv förekomst av bubblande varm sumpgas ute i träsket. Alla som varit där vintertid kan vittna om hur det ångar över träsket av fuktiga dimmor. Resultatet av deras mätningar visade på att stora vattenvolymer ute i träsket håller "sommartemperaturer" eller ännu högre. Den teori biologen Lucius då fick var att krokodiler mycket väl skulle kunna övervintra i den varma sumpen i Kälsjärvsträskets mitt.
En annan intressant detalj är att krokodilerna på bilderna inte var afrikanska utan enligt flera experter var de mer besläktade med sötvattenskrokodilen på Nya Guinea, ett område som Sten Gälsilver aldrig besökte.
Hur som helst är ingenting bevisat och allt är fortfarande bara teorier men det sätter återigen Gälsilver på tapeten. Det har tagits initiativ till att samla pengar till en forskningexpedition till Flasas övre delar. Så vitt vi kan erfara är intresset för forskningen relativt trögt och de källor vi pratat med kan idag inte säga när något sådant kan komma igång.
-Det jag menar är att värmen från sumpgaserna gör att det teoretiskt sett inte är omöjligt, säger Lucius.
Först måste sägas att det skulle vara en biologisk sensation utan motstycke i Sverige om ett bestånd krokodiler verkligen finns eller har funnits i där i modern tid. Sedan skulle en enormt intressant forskning ta vid.
-Vad har dessa reptiler livnärt sig av då de levt i humösa vatten i den tempererade zonen? Både vattenlivet och djurlivet kring stränderna är totalt annorlunda jämfört med de tropiska miljöer vi vanligtvis sammanknippar med krokodilförekomst, avslutar Lucius.
En sak som ytterligare komplicerade observationerna vid denna tid var den stora ubåtshysterin i början på 80-talet. De rapporter om krokodilobservationer som faktiskt kom in strax efter Gälsilvers "upptäckter" tolkades av militära myndigheter som "främmande undervattensverksamhet" och hemligstämplades. En del av dessa observationer fick dock sin naturliga förklaring då det visade sig att exemplar av stora gäddor vandrat upp genom Flasas mynning i Björknäs och långt uppför bäcken där de sedan i det ofta grunda vattnet vid Sklörbacken plöjde fram inte helt olikt små krokodiler.
Kanske kan den forskningsexpedition som planeras till nästa sommarsäsong föra oss närmare gåtans lösning.
- Vi har folk som är beredda att åka dit men vi har inte lyckats lösa det finansiella ännu, säger Håkan Cassel vid Stockholms universitet. Han hoppas mycket på att Kalix kommun ska skjuta till resurser.
-Det skulle ju vara en enorm attraktion för kommunen om det verkligen fanns krokodiler!
NY FORSKNING - För att kunna presentera nya rön i den forskning som bedrivs om Flasabäcken har vi anlitat den populärvetenskaplige författaren Per Johansson, verksam i Sundsvall och med en mängd böcker bakom sig, både skönlitterära sådana och facklitteratur. Senast kom han ut med essäsamlingen "Storsjöodjuret och andra spännande och inte alls osannolika teorier om märkliga zoologiska fenomen" (Husum: UFO-förlaget, 1998)
